Hoppa till huvudinnehållet / Skip to main content

Exempel

Information

Ort Haninge

Kontakt

Sara Ström, parkingenjör

08-606 85 59

sara.strom@haninge.se

Nyfiken park i Haninge kommun

Nyfiken park är Haninge kommuns dialogverktyg som Park och natur använder för att utveckla parkerna enligt parkplanen.

Syfte

Att kunna utveckla parkerna så att de passar dagens invånare.

Process

För att höja kvaliteten på Haninges parker har kommunen tagit fram en parkplan. I parkplanen beskriver vi kommundelsparkernas historia, vad som är speciellt med dem och ger förslag på förbättringar. För att kunna utveckla parkerna så att de passar dagens invånare så har vi på stadsbyggnadsförvaltningens parkavdelning tagit fram en dialogmetod som vi kallar Nyfiken park.

Nyfiken park ger människor möjlighet att påverka hur deras lokala park ska utvecklas. Och samtidigt som vi lär oss om parken ur invånarnas perspektiv så lär de boende känna sin park. Vi vill att parkerna ska bidra till att människor trivs och är stolta över sitt område.

Vi arbetar med en park i taget. Direkt efter dialogen projekterar och anlägger vi i ett flöde. Vi genomför enklare insatser snabbt, samtidigt som vi projekterar för större arbeten.
År 1: Dialog.

År 2: Anläggning och projektering.

År 3: Anläggning och start för nästa Nyfiken park.

Dialogen ska leda till ett genomförbart program för parken. Efter samtal och möten med medborgare och andra berörda tar vi fram en idéskiss. Alla bjuds in att lämna synpunkter på idéskissen och med hjälp av skissen och reaktionerna gör vi ett program för parken.
Workshop -> Idéskiss -> Reaktioner -> Program

Vi har tagit fram en verktygslåda med en processbeskrivning med checklistor och mallar. Processen har fem faser: Innan projektet, Planering av dialogen, Genomförande av dialogen, Projektering och Anläggning.

Innan projektet pratar vi igenom vilka idéer och behov vi själva har kring parken. Vi förankrar projektet politiskt och ser vilken budget vi kommer att ha.

Planeringen och genomförandet av dialogen styrs av parkens förutsättningar. Dialogens form och omfattning påverkas till exempel av om vi redan innan start känner till konflikter i området. Vi gör en kommunikationsplan och vi arbetar både med öppna inbjudningar och uppsökande.

Vi använder gärna utomstående för att leda dialogen, på så vis kan vi själva ägna oss åt att lyssna och även delta som den part vi ju är.

Resultat

Vi har genomfört dialogen i två parker och börjar snart med en tredje park. Parkerna ser olika ut och ligger i socioekonomisk olika områden, och både dialogerna och resultaten har skilt sig åt.

Vad vi har lärt oss och vad andra kan ha nytta av att veta
• I den första parken fanns en laddad fråga och en hel del misstänksamhet. Här var utmaningen bland annat att få deltagarnas förtroende för att sedan kunna utveckla parken. I den andra parken fanns inga direkta konflikter, utan dialogen handlade om att lyssna på vad de boende brukade göra i parken, vad de uppskattade mest och vad som skulle kunna bli bättre.
• Vår erfarenhet är att anslagstavlor och aktiviteter i själva parken gör att vi når en bred grupp människor som brukar vistas i parken. Möten i parken kan locka dit personer som inte upptäckt den och göra diskussionerna klarare.
• Den tid och kraft som det tagit att utforma konceptet Nyfiken park tycker vi att vi har igen eftersom vi har en grund att stå på när vi börjar med nästa park. Nyfiken park låter oss fokusera på innehållet i dialogen och gör oss bättre på att samla ihop, utvärdera och använda erfarenheterna från varje dialog.

Senast ändrad:
2017-05-04

På www.dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?